Det börjar bli dags att sammanfatta vår resa till England nu innan jag glömmer av vad vi gjorde. Först måste jag bara säga – SHIT (ursäkta språket) vad många som hittat till min blogg och som vill vinna ett QK-alfabet. Jag vet att det är ett bra pris, men ändå! Snart 170 kommentarer! Många som nog aldrig varit här innan och det är ju extra skoj med nya besökare!
I dag är jag själv hemma. Ska jobba lite eftersom skolan börjar i morgon igen. Mannen är ute och åker långfärdsskridskor och A är utackorderad hos mormor. När jag jobbat klart ska jag se om jag kan scrappa lite! Måste få bort ringrosten!
Vi åkte till England i måndags morse (9/2) med Ryan Air från Säve. A var helt exalterad av att få flyga och uppförde sig helt exemplariskt! När vi flög över så sa hon:
-”Det var makalöst vad många det är som ska åka till London. Alla kan väl inte bo hos J?”
Jess och Alex mötte oss på flygplatsen. Det var skönt att slippa åka tåg. Det spöregnade när vi kom dit så eftermiddagen spenderade vi inne och myste. Eftersom det var semester lovade jag A att hon fick äta godis varje dag om hon ville och dricka saft till maten.
Mesta delen av tiden spenderade vi i Sandy där min kompis bor.
Här är vi ute och går på en av alla våra promenader. Det var översvämningsrisk när vi var där. Jessi bor precis vid en stor å och en kväll kom en man med sandsäckar i fall det skulle bli översvämning.
En annan dag när vi var ute på promenad tog vi lite fel vägval. Det såg inte ut att vara så djupt så vi trodde att vi skulle bli lite våta om fötterna och vi ville inte gå hela vägen tillbaks. Vi vadade upp till låren i iskallt vatten till slut, men då kunde vi inte vända eftersom vi inte ville gå den långa vägen tillbaks så det var bara att bita ihop och traska på!
Innan vi skulle åka hem var vi en sväng i Camebridge. En otroligt mysig stad och jag var tvungen att ta lite bilder som bevisar att vi faktiskt varit i England.
Jag och A kom överens om att hon skulle plugga i Camebridge när hon blir stor. Det var så mysigt med alla college och elevboende. Vi gick in i en Disney affär också och då hade vi en överexalterad liten tjej som sprang runt och tittade på alla leksaker. Hon kom ut med musse och mimmi.
Sedan var det dags att åka hem igen och jag säger bara en sak! Åk inte utan vagn själv med en treåring! Säkerthetskontrollen tog jättelång tid och väl inne skulle vi köpa lite vatten och en flaska whiskey till min bror som fyllt 40. Sedan insåg jag att det var bara 10 minuter tills boarding! Jag bar på två handbagage, två jackor och en påse med whiskey. Att då få med sig A i en hyfsad takt var näst intill omöjligt. Ni vet hur en treåring är. Ska titta på allt och har inte alls bråttom och det är en bra bit att gå på Stanstead.
Jag kom fram högröd i ansiktet och helt genomsvett. Det stod då Final Call vid vår gate. Alla hade dock inte gått på än och jag pratade med han som stod och släppte in folk att jag hade priority boarding och då fick jag smita in. Så skönt!