LA – dag ett

Har för ett par timmar sedan landat och är helt groggy och lite yr. Känner mig allmänt jetlagged och ska försöka stanna uppe tills melodifestivalen är över.

Vilken resa vi har haft! Tack till mitt underbara resesällskap Annika, Tina och Maria! Jag tror aldrig jag har skrattat så mycket som med er! Tänkte portionera ut resan i lite lagom doser så jag börjar med första kvällen och dag ett i LA.

Fredag 8 februari

Klockan ringde klockan 4 på morgonen! Fast det var ändå ganska så okej att gå upp i och med att jag visste vad som väntade. Efter incheckning av bagage så käkade vi lite frukost på flygplatsen innan vi gick på planet mot London som var etapp ett i resan. Väl i London kändes det som om vi varit uppe en evighet och att det var mitt på dagen så vi beställde in varsin öl klockan 11 på morgonen.

Flygresan till USA var dryg… Jag sov ingenting över huvud taget och filmerna som visades var så där. De var inte heller direkt frikostiga med mat. Vi fick lite lunch när vi lyfte, men sedan var det inget mer förrän typ 10 timmar senare då vi bjöds på en liten macka, twix och en påse chips. Min mage var helt tom!

Intåget i USA gick väl inte så vidare snabbt precis. Det kändes som om de som gav oss VISA på något sätt ville visa sin makt och det gick i snigelfart att få de där stämplarna i passet. Killen jag hamnade hos var trevlig i varjefall och efter att ha tagit fingeravtryck och foto så tipsade han mig om att reorna började i USA på söndagen. Schysst snubbe som vet vad tjejer vill

Vi tog en taxi till hotellet i Anaheim och gick till en restaurang i närheten för att äta, Tony Romans som var riktigt duktiga på revbensspjäll. Jag var, efter att ha varit vaken i 24 timmar, mer sugen på en liten sallad. Efter att ha fått in den lilla colan och den lilla salladen insåg jag att ingenting är litet i det här landet! Jag åt kanske en fjärdedel av salladen, sedan var det stopp!

Vi somnade sött i våra sängar klockan 19.00. Efter några timmar vaknade jag av att det smällde utanför fönstret och i mitt förvirrade sinnestillstånd trodde jag att det var någon som sköt!!! Men det visade sig vara fyrverkerier från Disnyeland.

9 februari

Klockan 5 var det helt omöjligt att sova mer, men jag låg ändå kvar i sängen och vilade lite. Sedan var det dags för frukost. Frukosten som ingick var väl ingen höjdare direkt. Färgglada sockrade flingor, donuts, våfflor och juice. Tänk vad hyper barnen måste bli av den maten? Fattar ni vilken sockerchock på morgonen?

När frukosten var överstökad tog vi en taxi till Scrappin in the hills. En scrapbutik som enligt uppgift skulle ligga 15 min bort från Anaheim. Efter 20 minuter stod vi på motorvägen med varningsblinkers. Annika pratar med taxicentralen med ena handen och har taxins gps i andra handen. En timme drygt tog det för honom att hitta rätt! Han frågade vilket språk vi pratade och Annika sa ”swedish, it’s lika arabic in your ears”. Han var arabisktalande. Vi skrattade så vi höll på att kissa ner oss!

Shoppa gick ganska så bra att göra i den affären trots att det var en rejäl blandning på märken och allt från scoutpapper till KI låg blandat efter tema. Billigt var det dock. Ungefär halva priset mot hemma, så det vi inte använder får vi väl tradera

Efter scrapaffären och fika på Starbucks åkte vi till ett stort köpcentra som hette ”The BLock” och där handlade vi lite till.

Kvällen spenderade vi på disneyland. Jag och Annika hade dock inte så stor koll utan vi missade alla åkattraktioner… Men vi hade fullt upp med att fota en massa.