Usch. Nu börjar det bli så där supertugnt att vara gravid. Varje liten rörelse efterföljs av pust och stön och stånk. Att följa med i sötmosters tempo börjar bli lite ansträngande. Den där romantiska bilden av att vara gravid och ha en stor mage har förbytts mot en känsla att vara mest klumpig och vänta på att få krysta ut den där ungen! Det värsta är dock 2 saker:

1. Vatten i kroppen. Trots stödstrumpor så var mina fötter så stora nu ikväll att jag inte ens kom i S foppatofflor. Dom var för smala över foten. För er som har provat ett par foppisar vet ni säkert att Kalle Ankas fötter lätt skulle passa i dom, men tydligen inte mina. Har försökt allt. Stödstrumpor, kalla bad, ligga med fötterna högt osv. Nu är det så illa att jag knappt kan stå på dom.

Vägde mig hos min kära mamma innan och konstaterade att jag gått upp 3 (!) kg sedan jag var hos BM för en vecka sedan! Så onyttigt har jag inte ätit så det är nog bara att konstatera att det mesta är vatten… Hoppas det inte fortsätter så för då kommer jag att gå upp minst 12 kg till innan förlossningen. Maj Gad!

2. Halsbränna. Novalucol heter min nya bästa vän. Sorry till alla andra riktiga vänner, men just nu ligger de vita torra tabletterna på första plats. Ni kan återkomma igen om någon månad. Det värsta är när man ska sova och maginnehållet åker hiss upp och ner i halsen. I natt ska jag inte glömma att lägga kuddar under madrassen så att jag kommer upp lite.